Möten med andra människor

Vi hade besök av våra tyska vänner. Det hela började 1986 när deras dotter och vår dotter började brevväxla. Den tyska tjejen skrev på svenska, som hon kunde litegrann och ville lära sig mer – och vår dotter skrev tillbaka på tyska. Sådär höll de på. Jag menar alltså riktiga brev med frimärken på som sändes med posten. Det känns som mycket länge sen nu när allt går via epost och internet.

När de brevväxlat i ett år blev vår dotter bjuden till dem i Tyskland. Hon var femton år gammal och tog tåget själv från Sverige. De mötte henne när hon kom fram. Efter 14 dagars vistelse hos vännerna där hämtade vi henne, min man, hennes lillasyster och jag. Sedan skulle vi alla fyra åka vidare söderut på semester.

Dottern behövde bara dessa 14 dagar för att snappa upp alla småord i tyska språket och när vi kom till de tyska vännerna hörde vi henne tala helt obehindrad tyska med dem. Sen hör det till saken att dottern är sällsynt språkbegåvad och hon har fortsatt med språk, flera språk. Hon talar nu tyska, engelska, spanska och kinesiska. Just nu forskar hon i svenska språket. Men så började det alltså för henne.

När den tyska brevvännen så småningom utbildade sig till advokat sökte hon sin notariattjänst i Sverige. Hon kom till Linköping och gjorde sin notariattjänst där. Efter att sedan ha arbetat för ett svenskt företag talar hon nu perfekt svenska.

Nu har de båda ’fjortisarna’ som började brevväxla själva var sin dotter som är i ungefär samma ålder och som tänker brevväxla…
Vi föräldrar/morföräldrar har hållit kontakten alla 32 åren som har gått sedan begynnelsen  och när vi träffas blandar vi tyska och engelska hej vilt. Så även denna gång, men det gör ingenting. Vi har lätt för att prata med varandra ändå.

I morse lämnade de oss för att ta färjan hemåt Tyskland igen. Kanske ses vi om ungefär ett år igen, hos dem i Berlin eller hos oss här på Dragskär. I mitt växthus frodas tomaterna jag fick i Berlin i våras och nu skördade vi en del av dem tillsammans när de besökte oss. Bara sex pyttesmå plantor när jag fick dem. Nu är de stora och kraftiga. Och tomaterna är jättegoda.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.